Alla inlägg under januari 2011
Isen knakar och kvider när Janne Olsson kör båten.
Vi är på örnsafari i Vattenriket igen. Det var fem år sedan förra gången. Då var det öppet vatten och örnarna närmast svärmade över Helge å och Hammarsjön.
Nu lägger sig isen och örnarna drar sig mot kusten på jakt efter rov eller kadaver.
– Kylan tar hårt. Häromdagen såg jag ett rådjur som flöt upp ur ån. Det hade gått igenom isen och drunknat, säger Janne Olsson.
Han driver företaget Landskapet JO som specialiserat sig på ekoturism i Vattenriket i Kristianstad. För fem år sedan hade han just startat verksamheten och var full av tillförsikt.
– Det har blivit många tusentals naturintresserade som jag tagit ut på natursafari sedan dess. Min gissning var riktig: människors intresse för unika naturupplevelser bara växer, säger han.
Nittio hästkrafter finns i motorn på den stora rib-båten (rigid inflatable boat, en gummibåt med hårt skrov), men den går på lågvarv. Kraset i isen överröstar motorljudet. Det är isande kallt. Men alla i båten har utrustats med termooveraller – som sägs fungera länge också om man drattar i det just nu mer än iskalla vattnet –och kikare.
– Där! säger Janne Olsson och pekar mot ett alsnår 300 meter föröver.
En havsörn lyfter med tunga vingslag ut mot Hammarsjön. I kikaren avtecknas vingpennorna, stora som bladen på en kockkniv, mot det gråblå österut.
– En gammal havsörn, konstaterar Janne Olsson. Stor och med mycket ljust huvud. De kan bli 23 år gamla i naturen, dubbelt så gamla i djurparker.
Han älskar naturen och han tindrar med ögonen när jag berättar om när de röda ibisarna på Trinidad samlas för nattro och färgar den djupgröna holmen i Caroniflodens träsk scharlakansröd.
Det är ett vattenrike precis som detta. Fast utan is och med pytonormar och små alligatorer.
Vattenriken är speciella. De är varken land eller hav. Mest himmel, känns det som. Varken fågel eller fisk men i själva verket just det: fågel och fisk. Med landdjur som människa och räv på tillfälliga besök.
– Ser du all gåsskiten där?
Massor av små korvar, svarta och ungefär så stora som halvrökta cigariller, ligger på iskanten alldeles intill isfritt vatten. Där har grågäss och sädgäss haft sitt strategiska nattläger. Om räven kommer raskande över isen hinner de tunga fåglarna inte med att taxa ut för start. Men väl att glida ner i vattnet utom räckhåll för jägaren.
Abdiwahab Hussein Khalif kommer aldrig att glömma sin första Ikeamöbel. Hur han valde ut en bokhylla på varuhuset, men fick hem en kartong. Inte en hylla som han hade trott, utan spånskivor och skruvar. Han skrattar.
– Jag ringde runt till mina vänner och de kom över. Vi var lika förvirrade allihop. Det blev fel och vi fick göra om det.
Numera brukar någon av sönerna rycka in. De är födda i Ikealand och har haft slöjd i skolan, konstaterar Abdiwahab. Men för många somalier som kommer till Sverige väntar en enorm omställning.
De flesta är analfabeter, de har levt i ett land utan fungerande regering, som härjats av inbördeskrig i över tjugo år, ett land där det saknas mat, skolor, sjukvård och vägar. Som saknar i princip allt. Många är nomader, vana att flytta efter vatten och växtlighet. Från att ha bott i hyddor av flätade pinnar, lätta att packa på kameler, åsnor eller hästar när det ett par gånger om året är dags att bege sig många mil bort. Till att lära sig bo i en lägenhet med fyrkantiga rum, vitvaror, låsta dörrar och vinterkyla utanför fönstren.
– Det är en chock för de flesta. Så stor att det är svårt att beskriva. Allt från kulturen, språket och kylan till att bo i ett hus med grannar som stänger dörren. Nomadlivet är fritt, men här bor man i en lägenhet med nyckel. Många som kommer i dag har aldrig haft tillgång till bilder, tv eller film och har inte ett hum om hur det ser ut i väst. Det är som att komma direkt från kamelryggen till en lägenhet i Malmö, säger Abdiwahab Hussein Khalif.
Han vet vad han talar om. I jobbet som projektsekreterare i Malmö stad hjälper han nyanlända flyktingar att hitta bostad. Dessutom är han nämndeman i tingsrätten, ledamot i stadsdelsfullmäktige i Södra innerstaden och aktiv i en somalisk förening i stan, med ett brett kontaktnät bland sina landsmän.
Därmed blir Lund ensam i landet om att erbjuda ett högskoleförberedande gymnasieprogram med hippologiinriktning nästa läsår.
– Vi har fått klartecken från Skolverket att starta en särskild variant inom naturprogrammet. Det är helt unikt. Ingen annan skola i Sverige kan erbjuda ett program som kombinerar högskoleförberedande studier med hästintresse, säger Katarina Sjögren, rektor för naturprogrammet på Polhemskolan.
Det innebär att nuvarande hippologprogram på Vipans gymnasieskola fasas ut. Och i höst flyttar Vipans hippologelever till Polhemskolan, där de kommer att gå parallellt med nya hippologeleverna.
Enligt nya gymnasiereformen, GY 11, som träder i kraft i höst, är det inte längre möjligt att erbjuda specialutformade program som Vipans hippologiprogram. Utbildningen, som är en mellanting mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program, gav automatiskt en hästskötarutbildning.
– Det kommer fortfarande att vara möjligt att ta hästskötarexamen men då som ett individuellt val, säger Katarina Sjögren.
Polhemskolan fortsätter det djupa samarbetet med Flyinge och intensifierar samarbetet med Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Inför tingsrätten menade kvinnan att hon halkat och skadat sig när hon städade. Att hon polisanmälde 22-åringen för misshandel berodde enligt hennes egen förklaring på att hon var sur på honom därför att hon trodde att han var otrogen.
Enligt tingsrätten talar mer för att de uppgifter är riktiga som kvinnan lämnade under polisförhöret, inte de som hon senare berättade om i tingsrätten. Dessutom, menar tingsrätten, styrker skadorna i hennes ansikte att hon verkligen blev misshandlad av mannen i parets lägenhet i september förra året.
Mannen har vid tio tidigare tillfällen dömts. Senast skedde det i september när han dömdes till två månaders fängelse för bland annat hot mot tjänsteman.
Det är Svensk cykling som varje år utser den politiker som man anser bäst verkat för att främja cyklismen och få fler att cykla.
Karin Svensson Smith tog samma dag steget in i kommunpolitikern i Lund med sammanträde i tekniska nämnden där hon är andre vice ordförande.
Hennes första utspel är en high way (motorväg) för cyklister mellan Lund och Malmö. En bredare rakare cykelväg vill hon arbeta för tillsammans med Malmö kommun.
– Vinden är ett problem för dem som cyklar mellan de båda städerna. Därför föreslås läplantering med till exempel nypon och slån. Cyklisterna slipper vinden och buskarna ger en bra plats för rapphöns, säger pristagaren, som också har förhoppning att kunna jämna ut en del av höjdskillnaderna där cyklisterna får slita.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|